"nä jag ska typ inte ha något"
"det jag ville ha fanns inte"

Well..

Har varit en jobbig dag, en skitdag helt enkelt.

Personligt rekord på löpbandet, såklart. Skönt att lägga den dåliga energin på någon nytta. Kroppen fokuserar gärna på annat och mitt huvud ledsnade aldrig på samma skriklåt jag hade på repeat 6-7 gånger. Jag hade kunnat springa hur länge som helst, men steppis stängde för tidigt..

"En dålig dag är också en dag", javisst, men nu får den här dagen vara slut.
Fast även om dagen är slut, så löser det sig inte. Imorgon när jag vaknar vill jag kunna trolla.

Ett otydligt och inte alls så glatt inlägg.
Ja tänk, så är det.

Kaffe med finaste Lisan på jorden - hon ger Skellefteå en helt ny innebörd. Lyllo Skellefteå som får ha henne hos sig!

Nu ska jag ut och brottas med Berit, har vi tur är hon borta imorgon då det ska vara en blåsfri julskyltning. Ska den vara snöfri, får den faktiskt ta och vara blåsfri också!

Alltså..

- Linda är hemma
- Fia är hemma
- Lisa är hemma
- lillebror är hemma
- jag är ledig och har längtat efter den här helgen länge!

Dagen har bestått av:
- morgonprommis med Linda runt träsket. Nalle fick följa med i regnet och jag låtsades som att det var vår.

- Fia gjorde oss sällskap på brunchen. Äntligen var gamla trion samlad. "Pink lady"(Linda), "Blue lady"(Fia) och "Purple lady"(jag). Fy sjutton vilka coola tjejer vi var på mellanstadie/högstadietiden!

Jag gjorde dinkelplättar med tillbehör som laxröra, olika bär och keso. Mango/kiwi/banan-smoothie till detta. Och lussekatter på det! K o m a

- unnade mig ett par skor och lite Krims krams och gjorde av med lite energi på steppis, matkoman sen brunchen satt i 4 timmar senare, men energin var på topp! Vilka superplättar!

- ikväll bjöd lindas mamma över mig på middag. Supergott och mysigt! Murklor till förrätt och älgfile till varmrätt. Vin, skratt och långa samtal. Jag älskar stunder som dessa.

Jag älskar dagar som dessa.

Att få börja morgonen med kaffe med mormor och mamma i lugn och ro i mitt mysiga underställ - är en bra start på en bra dag.

Fick strutta omkring i myskläder fram till lunchtid då jag mötte upp tjejerna på stan för lunch, inredningsköp och julklappsköp. Jag är så nöjd!

Soffbord, glöggkolv från BodaNova och ja, som ni såg: en jordglob!

Vaaaad har jag köpt idag månntro?

Igår när jag var på Pingstkyrkan gjorde jag världens fynd, iallafall i mina ögon - och framförallt mammas.

På ett bord ligger detta fantastiska "fat" från Arabia. Jag känner genast igen motivet hemifrån, det är så himla fint! Jag till min mamma och är överlycklig och försöker uttala seriens namn men mamma förstår inte vad jag menar.

Först när hon kommer hem och får se mitt fynd trillar poletten ner: "Åh en av mina favoriter! Jag som älskar det där motivet!", utbrister hon och springer iväg och hämtar vasen från samma serie - så det fick bli en tidig julklapp, rättare sagt en "för-att-du-är-världens-bästa-mamma-klapp".. Tror jag! Jag är också såld på "Pastoraali"!

Serien är ganska svår att få tag i verkar det som..jag vill också ha vasen och fatet. Eller så nöjer jag mig med att kika på dem när jag kommer hem.

Sådan mor sådan dotter?

Lyckan är total!
Två handbollsmatcher visas på tv, däremot samtidigt. Beslutångesten blev kortvarig då jag inte fick in Eurosport på Step in..bara därför vart jag ännu mer sugen på att se damerna möta våra grannar, Norge.

Men nu i efterhand när jag ser damernas siffror så är jag glad över att jag fick svettas till Drott-Malmö.

Vad säger vi om Malmös basket-linnen till tröjor? Jag syftar på de korta ärmarna som visar herrarnas handbollssvarvade armar, "kanonerna". Haha, nej, kanoner eller inte, linne hör inte hemma på handbollsplanen, i stort sett ingenstans... Bara i enstaka fall.

Då vet ni.

Blod, svett och tårar - åtminstonde de två sistnämnda.

Idag lipade jag ett x antal gånger på crosstrainern. Vad jag än såg på: "american idol", "biggest looser" eller "Ellen degeneres" - lockade fram tårar. Mes-Britta!

Jag har gett mig fan på att ta mig an crosstrainern då och då, inte bara löpning och spinning. Nu har jag bitit i ihop i några veckor och idag försvann 85 minuter fort - med hjälp av tv'n såklart! Jisses vad jag längtar till handbolls-em..

Ikväll bjöd jag på middag här på "Tolvan". Syster, Jesper och grannen (Stina!) gjorde oss sällskap.

I söndags testade jag att göra moussaka på jobbet - jag blev helt såld så det doftade kanel här hemma ikväll.
Färsk ananas som stektes med lite honung och ströbröd till efterrätt.

Moussaka känns som en bra "hösträtt". På hösten gillar jag soppor, grytor och smakrik mat. På sommaren uppskattar jag fräscha sallader och "vitt kött".

Jag lovade tidigare att lägga upp receptet här, det kommer..

Äntligen!!!!!

..i baljan"
- vem sa så?

Påtal om "far" - idag är det fars dag, vilket troligtvis inte är någon nyhet.

Jag har en fantastisk pappa, den bästa. (så säger de flesta om sina pappor)
Men för mig är pappa bäst.

Förutom kärlek, stöd, skratt och dåliga skämt, har han gett mig envishet, vilja och korta ben. För att inte tala om mitt intresse för handboll, musikintresse och mitt fina pigment.

Han har inte bara visat mig vägen i skidbacken, utan varit en trogen ledsagare på flera sätt.
Bredvid handbollsplanen var han i mina och i flera andras ögon en fantastisk tränare. Envis, bestämd och rättvis - och rolig!

I bilen var han tålmodig körkortslärare som behöll humöret när jag körde på fel sida(vem har koll på höger och vänstertrafik liksom?). När jag höll på att backa in i skogen för att inte hastighetsmätaren ökade, behöll han lugnet när träden närmade sig (hur skulle jag veta att hastighetsmätaren inte ökar när man backar?!)

Han stod vid ett träd i flera timmar och väntade på mig när jag råkade hamna längs fram på en Kentkonsert..och på Hellacopters. "Vänta här så kommer jag snart."

Han har tålmodigt suttit med mig och "dendärjävlamatteboken" och hört på mitt grinande och suckande. Han puttade mig igen ekvationer och fick användning för sin specialpedagogiska utbildning. Sedan kramade han mig lääänge när jag klarade matte B. Min lärare sa att jag hade änglavakt, jag säger att jag har en envis med pedagogisk pappa.

Han har hyllat mina framgångar: från att fylla luft i bildäcken till att

Han har hejat på mina påhitt, trots att oron troligtvis bubblade i magen. Exempelvis då jag satte mig på plan till Sri Lanka vid 22 års ålder eller en buss mot Ryssland vid 14 års ålder.

Skulle jag komma hem med en sjöman tatuerad på bröstkorgen skulle han inte jubla, men jag skulle nog fortfarande vara brittis-tittis, lill-gumman och hans tjuriga unge som vid 23 års ålder fortfarande säger "kan själv".

Jag skulle kunna skriva i evigheter, men på en telefon är det frustrerande, jag känner hur ögonen börjar gå i kors.

En sak är säkert: han skulle stå kvar vid trädet än idag och vänta, han lämnar mig inte i sticket. Han kommer alltid att stötta mig och mina ideer: även om jag sätter mig på ett plan mot...månen? Skulle jag be om matematisk stöd dagen innan högskoleprovet skulle han hjälpa mig helhjärtat (med paus då det är "sporten").

Äh, ni fattar. Jag älskar papsen, min hårdrockspappa med en brölande iPod i famnen och en snus under läppen. Största skivkonsumenten idag - som blir som ett barn på julafton när skivorna dimper ner i brevlådan tre dagar i veckan.

Nä men nu ska jag låta ögonen vila.
(Puss på dig pappa!)

Hej!
En glad tjej sitter här och pillar på knapparna.

På min långrast hann jag med ett bra träningspass, kaffe med Stina och Madde och så unnade jag mig två fantastiska plagg som ligger här bredvid.

För att inte tala om att jag har skrivit på lägenhetskontraktet idag!

Det stavas: nöjd

Godmorgon!

Strax före ett plockade John Blund upp mig för en knäpp natt. Jag har vandrat, men bara till min byrå där min mobil ligger (min vanliga nattrutt). Ibland vet jag inte om jag gör det medvetet eller om jag går i sömnen, men jag vaknar till när jag står där och brukar fundera varför. Inatt hann jag som vänja mig vid tanken "ah, nu står jag vid byrån igen och klockan är?.."

Jag minns varje klockslag från inatt och jag minns att jag skrämde mig själv lite samtidigt som jag frustrerat funderade över varför min kropp ville kliva upp.

Klockan 01.38 stod jag vid byrån med min mobil i handen.

Klockan 03.01 stod jag där igen.

Samma visa 03.48 och 04.50...

05.27...

06.20...

06.44... Då gav jag upp. Tog med mig mobilen som jag vackert stod och höll i och sov fem djupa minuter tills klockan ringde 06.50

Så här ligger jag och är omänskligt pigg, jag tror min kropp spelar mig ett spratt och kommer säkert att börja sega ihop vid niotiden på jobbet..

Jag är iallafall glad över att jag aldrig går på längre äventyr på nätterna. Fönsterbrädan eller byrån är min grej. Tur att persienner finns..

Hej bara!

Igår klev jag på en 9-dagars vecka efter en veckas ledighet.
Min lediga tid bestod av kusinbesök (med familj) från Norrköping, middagar, träning, mys med vänner och halloweenfest.

Nu sitter jag i soffan på jobbet med min fluffiga ugnspannkaka i magen. Haha, om ni googlar på "fluffig ugnspannkaka" - vems blogg kommer upp då?

Veeeem kan det vara?