Nu har jag berättat om mina chinos,
då kanske jag berätta om vårat lilla museum-besök?

Vi hittade ett som låg centralt, och nära ett ställe vi skulle besöka senare.
Palau Robert heter det, och ligger på Passeige de Gracia 107
Vi hittade dit nästan på en gång.
(Man måste ju virra runt i någon minut, bara för att)

Det var en mulimedia-utsällning, eller  vad man ska kalla det.
Den var väldigt speciell och det hade varit betydligt bättre om spanskan var bättre.
Vad jag saknade Google translate när jag stod där och försökte läsa alla texter.
Nåja, lite hängde jag med på.

Det lilla jag uppfattade och förstod handlade om hur vi lever idag, snarare hur vi bor idag.
Hur man planerade att öka standarden, men då också priserna.
Hur det byggdes nya lägenheter hela tiden, men för dyra.
Hur mycket man betalar per kvm på olika områden, vilken skillnad!
Hur våra boenden ska uppfylla våra krav till minsta lilla detalj.
Hur stor del av befolkningen som bor i underklass,
och hur de bor i underklass på olika nivåer.

Ett av rummen var mer levande, där visades filmer och bildspel.
Jag fick se en ganska cool grej, hur trailerparks kan variera.
En trailerpark var med husvagnar som såg ut som vanliga husvagnar, men inuti var det superfint.
Klassiskt, modernt, stilrent.
De gjorde allt för att trivas i sina husvagnar, och i intervjuerna lät de som att de gjorde det,
detta var på engelska(good for me!)
Dock så bodde de alldeles för många på en sådan liten yta.
Men det var rätt kul att se hur de hade satt sin prägel i en skrutt.

Jag hade kunnat skriva mycket mycket mer om den lilla visningen,
men gah, nä, ni får se efter själv (det blir inte så lätt va?)

Nja, helt ärligt så var sista rummet det enda på visningen som intresserade mig.
Mycket berodde nog på att jag inte förstod, men alla rummen var vita, inredda med vita pappersmöbler och så stod det texter överallt. Långa texter.

Bättre lycka nästa gång!