Under min tid här har jag fått en del frågor och konstateringar angående p-sprutan jag tar.
Så jag tänkte bara berätta min situation, varför jag "valde" p-sprutan.

När det gäller preventinmedel så började jag som allra de flesta med p-pillret Trionetta 28.
Vilket funkade bra i flera år.
Men efter ett tag började min kropp må dåligt, jag fick oregelbunden mens och mycket värk, vilket jag absolut inte hade haft tidigare.
Så då fick jag testa Jasmine, vilket också är ett p-piller.
Och det gav mig huvudvärk, illamående och humörsvängningar utan nåd.
Så, vi avbröt våran p-piller-jakter ett tag.

Jag börjar få ont i högra ljumsken så jag bokade en tid hos min barnmorska.
Efter en gyn-undersökning så hänvisade hon mig vidare till min läkare.
Han konstaterade att det kunde vara en cysta så jag fick en remiss till Sunderby sjukhus.
Och jajaomensan, det var en cysta, lite större än ett ägg ungefär(ca 13cm lång), dock ofarlig, fast ändå inte med tanke på storleken så tryckte den på lite varstans inom mig.
Så nu visste vi anledningen till min smärta och det bokades en tid för en operation.

En kväll ca 2 veckor innan operationen får jag ont, jävligt ont.
När jag låg i sängen och kunde knappt andas med Gustav sittandes bredvid med joursköterskan och akut-sköterskan i telefonen, så började jag fundera om jag skulle dö.
Eftersom smärtan spred sig till buken så började jag fantisera om att min magsäck hade spruckit, eller levern.
Det blev en tripp till akuten där de konstaterade att cystan hade spruckit av sig själv, som en ballong ungefär, och allt innehåll i den trycks upp i buken.
Så operationen blev inställd.

Nu var det frid och fröjd.. ett tag.
Men vips så börjar jag få ont igen, så bara kanske 1 månad efter akuten så blir jag remitterad upp på Sunderby sjukhus. Där får jag träffa en polsk läkare som är kass på svenska, och engelska. Underbart!
Vi försöker kommunciera och han är lika envis som jag.
Hela läkarbesöket var en mardröm
Och jag minns att jag grät när jag ringde mamma och Gustav efteråt.
Först så fattar läkaren inte alls vad jag menar.
Sen ska han göra en gynundersökning, okey fine. Men han glömmer att låsa dörren så in kommer en kille som har gått fel och där ligger jag och flashar mig i gynstolen, underbart.
Han hittar en liten cysta, men den behövdes inte tas bort, phew.
Sen så börjar han prata om p-spruta.. Jag totalvägrar och surar ihop helt.
"Jag har sprutskräck! I don't like needles. NeverneverNONONO" -typ.
Men jajomensan, han skriver ut en p-spruta iallafall.
"Happ, nu ska jag ta en spruta var 3:e månad..ALDRIG"

Minns inte riktigt hur det var.
Men jag hade prövat mini-piller innan jag tog min första p-spruta.
Dock minns jag inte om det var före mitt polska läkarbesök eller efter.
Minipiller innehåller samma dos av hormonet gestagen, och eftersom mini-pillrerna funkade bra för mig, så antog man att sprutan också skulle funka.
Så jag går med på att börja ta sprutan.
Det fick bli en del av min sprut-terapi.

Och ja, jag stor-trivs med sprutan.
Sticket känns ytterst pyttepytte liiiite, det går fort och jag behöver bara komma ihåg att ta den var 3:e månad.
Jag har ingen mens, därav ingen mens-värk heller. Hallelujah!

Visst har jag haft lite problem under dessa 2 år med p-sprutan.
De hittade en cysta i höstas som skulle opereras, men jag slapp.
Men ändå så motverkar cystorna mer än vad p-piller skulle göra.
Och jag slipper ha mens en månad i streck!

Oj, vilket lustigt inlägg det blev..men ett bra svar!

Här har ni lite + och - angående sprutan, hämtat från sjukvårdsrådgivningen.

Fördelar

• Det är ett säkert skydd mot graviditet.
• Det kan vara praktiskt eftersom man bara behöver tänka på att ta en ny spruta var tredje månad.
• Mensen försvinner oftast helt.
• Om man brukar få migrän i samband med mensen kan den försvinna.
• Till skillnad från p-piller funkar p-sprutan även om man skulle kräkas eller få diarré.

Nackdelar

• P-spruta skyddar inte mot könssjukdomar.
• Hormonet kan påverka en så att man till exempel får ont i huvudet, får finnar eller känner sig nedstämd.
• Risken för benskörhet när man blir äldre ökar.
• Man måste få hjälp av någon på till exempel en ungdomsmottagning när man ska få sprutan.
• Man får oftast ingen mens, vilket kan göra att man blir osäker på om man är gravid eller inte.
• Det kan dröja upp till ett halvår och ibland längre, innan ägglossningen kommer igång efter att man använt p-spruta därför är det ingen bra metod om man snabbt vill kunna bli gravid.

Men jag har faktiskt fått skratta under den här tiden åt mycket.
En läkare jag träffade en gång var indisk.
Och när jag berättade om att jag hade börjat få ont ännu en gång,
och att jag hade haft problem med cystor. Så nickade han bara och sa
"Din syster? Okej okej"
Jag fick typ sitta och förklara med alla tänkbara ord i världen.

Och det slutade med att han ville känna på min mage,
och jag säger "äggstockarna sitter inte i magen".
Han envisas att han ska känna på min mage och jag börjar skratta.
Han fattar ingenting, och jag läggermig ner på britsen.
"Längre ner, längre ner. Här!" säger jag och pekar.

Nåja, det var den historien.