Kastar in handduken.
Idag lät jag mig bli sjuk.
Eftersom jag sällan blir sjuk (läs: tillåter mig vara sjuk) så skakade jag på huvudet igår när min arbetskamrat undrade om jag höll på att bli sjuk.
Att jag har varit trött och hängig sen i helgen trodde jag berodde på helgens äventyr. ("jag pallar nog inte med 2 dagars och efterfester")
Efter jobbet skyndade jag mig till Team Sportia och köpte mig en ny vinterjacka. En Fjällräven "Expedition". Nu tänker jag inte frysa något mer, min jacka har gjort sitt! (tack för 6-7 fina år, du har kämpat väl). Min korta ben kommer se ännu kortare ut när fröken Michellingubbe trippar fram. Nåja, varm och go är den!
Träffade Stina på Step In och kände rätt fort att min kropp inte var helt hundra. Ni vet när hela kroppen ömmar? Rumpan och armarna gjorde ont när jag sprang och efter 3 kilometer var jag dubbelt så öm jämfört med när jag sprang 13 förra veckan.
Men jag ger inte upp så lätt, (men jag struntade i att träna färdigt) och åkte till Apoteket för att göra en helgradering. Expediten frågade: "Letar du efter någonting särskilt?" - jag svarade: "Nä, jag ska typ ha allt."
När jag kom hem kastade jag mig över tempen och den visade: feber. Fan.
Jag är rätt säker på att det är utmattningsfeber, det har varit rätt mycket på senaste. Fysiskt och psykiskt, för lite träning och sömn på det.
Utmattningsfeber är som mig grej, den går över fort.
Mamma var snäll och kom förbi med ett lass med frukt och en bukett tulpaner, medans Stina och Elin gjorde mig sällskap så jag slapp tänka på febervärken.
Jag har det som bra ändå.
Nu ligger jag här med en avdomnad mun. Två stycken ZYX på loppet av alldeles för kort tid gör susen, kanske ingenting en läkare skulle rekomendera, men det gör jag!
Imorgon när jag vaknar upp är jag pigg och glad igen. Feberfri och redo att knata ut i kylan (ja, jag gör som alla andra och påpekar hur kallt det är). Min nya jacka ska få visa vad den går för helt enkelt.
Nåja, krya på mig!
Kommentarer
Trackback
