Igår var det dags att ligga med värmedynan i soffan och plågas. Jag är inte sjuk, men jag har ont i min stackars kropp. Knölig, sträckt lårmuskel, ömma äggstockar, svällda körtlar och sånt där börjar bli en vardag. Jag är inte en sån som känner efter så mycket eller är sjuk. Ordet "vila" har inte riktigt fallit mig i smaken, förutom bakis-söndagar.

Igår gick jag med på en vilodag. Träningen ställdes in, lunchen likaså, men en semla med Madde såg jag som medicin.

På måndag är det farbror doktorn som gäller, fast jag är mycket gladare idag och blundar åt det ömma, onda och knöliga idag.

100 minuter på crosstrainern med tårfyllda ögon till blödiga program gjorde susen. Pigg, nöjd och mör!

"smärta är svaghet som lämnar kroppen" - visst?

Prickade in en hel del rosa idag: linne, tröja, hörlurar, byxor, vattenflaska och skor. Inte illa!