Skrattretande och facinerande på samma gång.
Sitter och läser mina gamla blogginlägg på lunarstorm.
Skulle kunna sitta i timmar och bara läsa..

Mycket festande, galna perioder, skol-ångest, kompis-ångest, kärlek(s-ångest), lycka, ilska, pojkar och en massa strunt.

Lite utdrag ur de intressanta inläggen:

Lör 11 jan 2003 00.05
ett datum som jag alltid kommer komma ihåg.  vi tog bort våran hund aramis. pga. han var jättesjuk och hade lidigt länge. känns tomt..han har ju funnits  hos oss i sju år. halva mitt liv. som en hund och kompis. han var ju min mormors bästa kompis. dom umgicks mest.

- Att ta bort sin hund, sin vän var bland det jobbigaste min familj har gjort. Men tanken att min mormor tappade sin bästa vän var det som plågade mig mest.

Tors 29 2004 21.32
Sebbe, du är bäst av alla, bästbästbäst!
Och dom jävlarna som verkar ha ett så olyckligt
liv så att dom förstöra för andra som har det bra,
ni kan helt enkelt bara dra och helvete.

- Hade fått höra att min pojkvän knarkade och snackade skit om mig, vilket inte kunde vara sant! Vilket det var, såklart. Ett bevis på att kärleken kan göra en blind.

Ons 20 dec 2006 17.57
Många deppiga kvällar och nätter när man ska somna..
Dumskallar. Jag har tappat min bästa vän. Det skålar vi med tårar!
Känslokrock.nu
Om du bara visste..

Iaf så är jag den lyckligaste i det olyckligaste.
Som har den bästa man kan ha med armarna runt en.
Som försöker få mig att le med sina knasiga historier och beskrivningar.
Som orkar med mina svängningar.
Som verkligen VERKLIGEN bryr sig om mig.
Pussarna på kinden, på örat, på munnen, på näsan, på skuldran, på ryggen.
Om du bara visste..

- Vad jag har gråtit för "brusten" vänskap. Och i dessa svåra stunder så hade jag turen att ha någon vid min sida som höll mig uppe.

Sön 25 jun 2006 20:46
Sen kom dimman för fröken Lindmark som totalt.. ja ojoj. Komma i säng tidigast, vakna senast. "Va? Har jag gått och lagt mig?"

- Så illa som det låter. Den mest bortkastade midsommaren någonsin, ett under att jag överlevde.

Mån 26 mar 2007 17:30
Gårdagen var hemsk, fy 17, det är inte värt det!
Inte äta, inte stå, inte prata, inte leva. ("jag vill dö")- gahhh..
Tillslut hjälpte min kära, underbara, bästa pojkvän mig till bilen.
Sedan bäddade han ner mig och fixade med vatten och hinkar..ja herregud.
Vaknade imorse och inatt och spydde.
DET ÄR INTE VÄRT DET!

- En 2-dagars baksmälla då jag seriöst funderade på om jag var dödssjuk.