And we are out..
Det tog nästan emot lite att checka ut för tiden har gått så fort.
Sovit gott, ätit gott, shoppat, träffat Emma (som jag kommer sakna dig med lilla korean!), bio och middag med Johan. Vi såg "Jag saknar dig", en pinsamt dålig film som jag grinade massor till.
I rätt sällskap blir allting bra.
Nu sitter vi och väntar på att få boarda.
Stockholm kan vänta, nu drar vi till Portugal - fyyy sjutton så underbart!
Som sagt: i rättsällskap..
Puss!
Tänkte bara säga att..
Hej alla pigga och glada!
Pigg är jag nog egentligen inte, men glad är jag!
Klockan 4.30 ringde väckarklockan och klockan 00.44 la jag ifrån datorn.
Karaktär.
05.00 befann jag mig på jobbet och fortsatte drömma någon timme.
Tänkte bara säga att..
Om sisådär 3 timmar är min arbetsdag slut.
Om sisådär 7 timmar flyger vi till Stockholm.
Om sisådär 10 timmar checkar vi in på hotellet.
Om x antal timmar gör vi Stockholm.
Om 2 dagar flyger vi till Portugal!
Väskan är inte färdigpackad.
Biljetterna är inte utskrivna.
Pengarna är inte växlade.
Det sista är inte inhandlat.
Karaktär.
Men hallå: pass + biljett + pengar + Stina = check!
Resten är ju lite komsikomsa.
Suprise!
Det stavas: u n d e r b a r t.
Skoja!
Min nya adress är och förblir gömd.
Okänd indentitet. Under ytan.
Den här är ytan, över ytan.
Svammel, skryt och..ja, svammel.
Tankar och känslor som jag delar öppet med mig.
Dålig humor. Interna skämt. Vardagsångest. Lyckorus. Resor. Drömmar.
Tveksamt att min fantastiska matlagning och alla mina snygga garderobspåfyllningar, underbara inredningskap osv dyker upp här igen.
Det har som bara..nä, det känns som bara.. Det vill sig inte.
MEN, man ska aldrig säga aldrig.
"Jag är inte den som inte är den" - sa jag en gång, men tydligen (jag vet) så heter det: "Jag är inte den som är den". Well, båda två är väl ganska förvirrande.
Anyway.
Jag menar.. vart ska ni annars kunna läsa om min fantastiska resa i Portugal?
Eller mina mysiga dagar jag ska ha i Stockholm i helgen?
Och med tanke på att jag är arbetslös än så länge och studielös (där kom den!), sååå kan jag ju egentligen börja köra bloggen på heltid!
Vad säger ni, "brunettbritta", "brissie", "brenza"?
Kanske en bakblogg? "bagarebrittan", "brittabakar", "bakamedbritta", "bullbritta"?
Eller en Bodenblogg nu när jag flyttat hit igen (där kom den också): "bodenbrittaberättar", "brittagoesbodenagain", "bodenbritta"?
Jag får suga på den där karamellen ett tag..
Eller så slutar jag "gorma" och säger tack för ikväll och så hoppas vi på något vettigare inlägg någon annan dag! (men det är bara så himla kul när man väl kommer igång)
Om ett tag får jag blåsa ut ljuset här på jobbet och gå hem för kvällen.
Himla mysigt med ljus..mindre mysigt med regn och 15 grader.
Hej med er!
//"BeslutångestBritta"
Hej bara.
Packad
Sömnparalys.
"Sömnparalys eller sömnförlamning är ett förlamande tillstånd som kan uppkomma när man håller på att somna eller vakna. Under REM- sömnen stänger hjärnan av de flesta av kroppens viljestyrda muskler för att man inte ska röra sig när man drömmer. När man sedan drömmer att man till exempel springer känns det helt verkligt trots att man i verkligheten inte vevar med benen i sängen. Det enda undantaget är ögonen, som i verkligheten rör sig som i sömnen. Vid sömnparalys stängs muskelkontrollen av för tidigt eller slås på för sent så att man inte kan röra sig trots att man är vaken. Om man inte vet vad som har hänt får man lätt panik när tillståndet uppkommer, men det är inte farligt och går över av sig självt efter ett tag.
Vissa människor kan få hallucinationer av olika slag när de är i sömnparalys, s.k. hypnagoga och hypnopompa hallucinationer. Dessa kan bestå i skräckfyllda känslor av att någon är i rummet eller vid sängen samtidigt som man själv inte kan röra sig. Den förlamning och de hallucinationer man upplever vid sömnparalys, är således delar av REM-sömnen som stannat kvar trots att man redan har vaknat. Ofta känns det som om man inte kan andas, som om man håller på att kvävas."
Källa: Wikipedia
" Sömnförlamning, eller sömnparalys, innebär att du vaknar – men inte kan röra dig eller öppna ögonen. Där vanligare än man tror och drabbar nästan alla någon gång i livet.
Hallucinationer
Hur stark och hur skrämmande upplevelsen är kan variera: Vissa upplever bara en kort stunds oförmåga att röra sig, och tänker inte mer på det. Medan andra drabbas ofta och länge och upplever starka obehags– och skräckkänslor.
– Som regel aktiveras de innan man vaknar, men det kan alltså hända att man vaknar innan aktiveringen och då inte kan röra sig. Det är vanligt att få märkliga mentala och känslomässiga symptom samtidigt, till exempel att uppleva sig vara utanför sin kropp, hallucinationer av olika slag eller mycket intensiva känslor, säger sömnexperten och KBT-psykologen Charlott Ulfsparre som själv har drabbats.
Många drabbade
Efter vår artikel om sömnförlamning har många läsare hört av sig och berättat om sina upplevelser av sömnförlamning – och upplevelserna är uppseendeväckande lika.
Starka känslor av skräck och obehag, en känsla av att någon kommer in i rummet, ljudet av steg, och en stark känsla av närvaro.."
Källa: Aftonbladet
Ganska intressant ändå. Kroppen är otrolig!
Men jag tackar för testet och hoppas det var sista gången.
Mamma tittade oroligt på mig imorse och undrar vad man ska göra åt det?
"Alla drabbas av det någon gång, tror jag. Nu var det min gång"
Sedan hör jag henne prata om "inre stress".. jag tror hon har lite rätt.
Min säng är nersvettad och jag har en anledning att få sova i renbäddat ikväll.
Det onda för ofta med sig något gott!
Jag talar ut.
Fick ett sms av Johan som fick mig att skratta.
Liber
Alis volat propriis
Brillz
Countdown
Sommarslutspurt!
Dags att ta vara på dagarna ordentligt.
9 arbetsdagar kvar.
15 dagar kvar till Stockholm.
17 dagar kvar till Portugal.
5 dagar kvar till Umeå.
9 timmar kvar till middag på Bränna med Julia och Linda!
..det var ett tag sen man såg mig här.
I sikte.
Ingen godnattsaga
Nu blev jag tvärtrött.
En drömfylld natt.
Jag har försökt rädda världen.
Jag har besökt i muminhuset där det var pyjamaspary i vita pappersklänningar.
Jag har varit på en galleria och testat skor och agerat medlare under tiden.
Jag har varit påväg att gå i sömnen och vaknat och varit rädd för typ allt.
Jag har hyrt ut lägenheten till en kille från 8 augusti - 31 augusti.
Godmorgon var det va?
När jag vaknade var jag så trött. Sååå trött.
Men jag kunde inte somna om, läs: fick.
Jag somnade om och vaknade igen och var sååå trött.
Och den här gången höll jag mig vaken.
Det var en god morgon. En sån där morgon som man aldrig vill ska ta slut.
En såndär morgon då man vet att man borde kliva upp ur sängen, man borde verkligen inte ligga där. Men för stunden så struntar man i det. "Det är värt det".
Ungefär som en missbrukare.
Jag vet att jag inte borde, men det är så himla underbart för stunden.
Så rätt men så ändå fel.
Dags för avvänjning? (vilket ord.. ser superkonstigt ut)
Nu är jag såååå trött, igen.
Jag vet inte om det är psykiskt eller fysiskt.
När jag kom till jobbet började jag med att kliva på en liten leksaksbil, sedan klev jag på en järnvägsbit av trä. Kaffet slut och termosen borta.
Jag skrattade med min arbetskamrat och kände atombomben ticka.
Påtal om ticka.
Om en vecka ligger jag troligtvis hemma i Umeå och är bakis efter TisdagsREX.
Fick precis ett sms av Nina:
"Det är löst! Jag är ledig på lördag och söndag nu:)"
Nästa vecka är våran vecka.
Men alla dagar är mina dagar.
Dags för sol!
Tack - del 1
Nu har jag betat av lite av min tack-lista.
Idag..
- idag är det sista svarsdagen inför höstens (eventuella) studier
- idag bokade Stina om vår Portugal-resa, till en längre såklart
- idag tog jag ledigt nästa vecka för en längre Umeå-visit
- idag (ikväll) kommer Linda på middag
- "idag är en bra dag! känner du det?" - Stina kl. 8.11 
frihet
flykt
Hepphepp!
Godmorgon!
Klockan sju klev jag på min 9-dagars vecka.
70 timmar, exklusive rast. Då vet ni!
Jag har ett sånt där långt och rörigt inlägg på "utkast" som jag har fifflat med.
När jag skrev det iförrgår tänkte jag: "äh..jag kanske inte borde publicera det".
När jag läste det igår tänkte jag: "oj det här var lite rörigt".
När jag läste det imorse tänkte jag: "vad sjutton menar jag?"
Alltså jag vet hur jag menar.. men alltså:
fröken Lindmark, fröken virrhöna, fröken djup.
Nåväl.
Idag är jag rödögd och hyper.
Kaffekopp nummer tre är i handen.
Har sovit dåligt inatt, igen och igen och igen..
Men av någon anledning är jag en sån som intalar mig själv att jag är pigg när jag vaknar och under dagarna. Powernaps finns inte på kartan.
Nåväl, nu tar vi tag i dagen.
Har hunnit ringa en nyvaken Nina och planera nästa vecka.
Umeå, umeå, umeå!
