Min mamma är en sån som sparar på saker.
Dock har det mesta hon sparar på en stor betydelse för henne.
Speciellt saker från barndomen.
Dockor, väskor och smycken bland annat.
Men det som för mig har haft mest värde,
är mammas julböcker sen hon var liten som hon tar fram varje jul.
Och hennes julgranspynt som vi hänger upp kvällen innan jul.
Hennes silvertrumpet, handmålade glaskulor etc.. "var försiktig!

Men vi har haft otur.
Våran gran har vält ca 2-3 gånger, och förra året gick det mesta av hennes värdefulla minnen i kras.
Och det finaste pyntet överhuvudtaget är i bitar.
Stackars mamma.
Som jag hatade den jävla granen, fyfan..

Nåväl, jag vet att hon tyckte det var jätte trist och att hon var ledsen.
Så jag har under 2008 jagat liknande, och fint julgranspynt.
Och det är inte så lätt som jag trodde.
Det ska vara speciellt, inte plast, gärna handmålat och inte krims-krams.

Har jagat mycket från Rolf Lindberg, vilket har varit svårt.
Jag har även varit på jakt efter en silvertrumpet.

Och nu har jag hittat en trumpet, dock I USA, dock i guld.
Men jag ska leta vidare ett tag..för jag älskade verkligen trumpeten.

Men bäst av allt så har jag "vunnit" en handmålad julgranskula från Rolf Lindberg i orginalförpackning, på tradera.
Det blev en dyr julgranskula om man jämför med "vanliga" kulor på Åhlens..
Jag blev så glad att jag inte kunde hålla det hemligt till jul(inte ens en minut)
Så jag berättade för mamma att jag tyckte synd om henne, och att jag har jagat efter nytt speciellt julgranspynt.
Även om det inte går att ersätta det förra, så blir granen finare.

Mamma blev jätteglad, speciellt när hon såg hur julgranskulan såg ut.
Min söta bror kläcker då ur sig "den kommer ju ändå gå sönder"
Och mamma svarar "den behöver ju inte hänga i granen, den kan ju hänga i något fönster"

Jag tror mamma har missat min poäng med det hela..
Men visst är jag en snäll?