This is how I do it.

Henke har precis lämnat mig.
Efter att ha suttit i drygt 5½ timme i mitt kök. Vi har spenderat tiden bra.
Suktat efter Shakiras höft-moves, skrikit efter snygga killar i Destinys Childs videos och suckat åt Lil Waynes nedknarkade look.
"När jag blir stor vill jag bli Shakira" - var vi båda eniga om.
Vem vinner?

Jag tänkte visa upp dagens outfit:

Min fleecedress.
Den är flexibel, allt handlar om hur man bär upp den.
Här har ni 2 exempel:

Den lite mer söta looken(lägg huvudet på sne och se lite sådär söt ut)

Den lite mer sexiga och rockigare stilen(rufsa till håret)

Tanken slog mig igår: "Hur ska jag kunna pensionera denna fleecedräkt?"
Mamma trodde det skulle bli jobbigt. Jobbigt är bara förnamnet.

Nä, det här går inte.
Jag är alldeles för understimulerad och övertrött.
Fleecedräkten ska åka av och mjukisarna ska åka på.
Ska ta mig en promenad och lämna tillbaka filmen som jag och lillebror hyrde igår, "Johan Falk - Leo Gaut"(nummer 4)

Jag började gråta efter mindre än 2 minuter.
En bilbomb sprängdes utanför en skola och tårarna mina bara rann.

Erik: "Varför gråter du?"
Britta: "Det var ju hemskt"
Erik: "Men ingen dog ju"
Britta: "Men någon kunde ha dött"

Kommentarer
Postat av: Stinita

hsahhshshshahahahahaha

hahahahahahaha

hahahahahahaha

hahahahahahahah

2009-11-30 @ 22:50:18
URL: http://melerad.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Click for RSS!