Vart är mina snittar?

Jag har vinkat av Fia och Maja, det sög.
Helgen har gått så nedrans fort!
I fredags så kom de hit och det är omöjligt att de har hunnit vara här i nästan 2 dygn. Vem sjutton satte tiden på turbofart?
Jag saknar dem redan, kom tillbaka!!

Det har varit hur mysigt som helst att ha dem här!
I fredags satt vi bara och surrade och åt kvällsfika med tända ljus.
Igår så åt vi en god frukost, "hotell-frukost" - kallade tjejerna det.
Mums! (jag gillar frukostar)


Sedan gick vi på stan och alla 3 fick med sig minst ett par skor hem.
Väl hemma så gjorde vi i ordning en middag och förberedde inför kvällen.
Jag hade gjort lite småplock, som tydligen var riktigt poppis.
För när vi 3 + Henke, kom hem från krogen inatt så var vi alla sjukt sugna på att äta upp mina snittar.
Så vi slängde oss över kylskåpet och blev väldigt förvånade.
De var borta! Och vi har ingen aning om hur det har gått till,
eftersom vi ställde in dem i kylskåpet senare under kvällen och konstaterade att det fanns lagomt till "fyllemat". Men nix, de är borta!
Vem är boven?

 

Kvällen då?

Det var riktigt trevligt!

Vi var ett gäng här hemma, första förfesten här.

Spelade lite sanning eller konsekvens, sjöng, pratade i mun på varandra och hoppade sedan in i taxin mot Rex.

Däremot så tycker jag i efterhand att vi kanske skulle ha gått på Corona istället. Det var inte sådär jätte-bra på Rex igår. Fast, med tanke på vilket fantastiskt gäng jag var ut med så var kvällen lyckad ändå!

Vi skrattade oss till sömns och började skratta igen när vi vaknade.

Men egentligen så ville jag nog gråta, för lägenheten sågt rent ut sagt FÖRJÄVLIG ut, fyyyy sjutton. Och det luktade FEST, uschuschusch.

Soporna och flaskorna har åkt ut, dammsugaren har varit framme och disken är borta - nu är det bara mitt rum kvar.

Nu gör det inte lika ont i hjärtat, ögonen och nästan längre. Nu kan jag leva och andas normalt i min lägenhet igen, phew!

 

Sitter och väntar på min alla hjärtans-dag middag, en favorit:

Köttbullar och makaroner.

Undrar om det är någon som uppskattar den maträtten lika mycket som jag?

Med lite brunsås och lingonsylt till, MMMM!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Click for RSS!