Idag, eller rättare sagt igår, har jag myst med världens finaste kille, utan tvekan.
Åh så jag har saknat Gabriel, och hans mamma och pappa!

Dock så är Gabriel sjuk och inte helt piggelin, men han var glad och go ändå.
Och framförallt stor!
Han har blivit en sån stor kille, med 2 tänder t.o.m!
Han växer alldeles för fort, och är alldeles för charmig och söt.
Det finns så mycket kärlek och liv i den där killen.
Och det smittar av sig!

Så idag har jag fått mycket snor och dreggel på mig,
och han har fått en himla massa pussar och lite imse-vimse-spindel.

Min kofta luktar Gabriel..
Idag älskar jag min kofta mer än någonsin och vill inte att lukten försvinner.