Hotelliv +chokladbollar + orm = 6 april.

Hej!

Nu är det en ganska röd, chokladluktade tjej med flottiga fingrar som sitter här.

Det vill säga, en helnöjd tjej!

Klockan 9.30 kom vår röda tuktuk, där en liten charmig farbror i vit skjorta satt bakom ratten och log.

Mellan 10-16 har vi legat vid hotellets pool och slappat - u n d e r b a r t !

Jag har lyssnat på en radiokanal där de pratar engelska och spelar internationell musik. Allt ifrån senaste musiken till ja.. till exempel "Pretty fly(for a white guy)".

God mat, bokläsning, tystnad, vifta med tårna, lukta klor och Hawaiian

- jag njöt varje sekund!

Eller nej föressten, jag var med om en traumatisk händelse.

Det är en hel del svarta kråkor här, alldeles för många och de älskar hotellet för de vill svalka sin törst i hotellets fina pool.

Jag är ingen fågelälskare när de befinner sig på nära håll.

Och här är de inte rädda direkt och sätter sig gärna på stolen bredvid.

Så idag när en kråka satte sig och stirrade på mig sa jag "usch vad du är äcklig" och jag tror den förstod varje ord för när den flög iväg hoppade den som från stolen till mitt huvudet och tog sats därifrån. KLORNA SATTE SIG SOM I MITT HÅR! Istället för att skrika stod jag och stirrade och tog mig på håret. "Hände det där precis?"

Karma.

Klockan 16 kom vår chaufför igen och skjutsade oss till ett supermarket.

Där var det dags för vårt mission: hitta ingredienser till chokladbollar!

Det gick fortare och bättre än förväntat, men vi fick skippa vaniljpulvret.

Men hey: kaffe, havregryn, kokos, socker, smör och kakao fixade vi!

700rs betalade vi vår chaufför för resorna under dagen.

Alltså 40 svenska kronor. Sjukt!

Väl hemma var det dags för att göra chokladbollar.

Barnen och deras mamma tittade fascinerat på när vi satte igång och greja.

Här fanns inget mått eller våg utan vi körde på känsla.

"Efter behag" som farbror Melker säger i Saltkråkan när han saltar fisken.

Ingredienserna smakar lite annorlunda jämfört med de i Sverige.

Speciellt kakaon och smöret. Men tillslut, efter extra mycket kaffe för att få fram någon smak, lyckades vi gegga ihop en bra chokladbollesmet.

Till skillnad från farbror Melker lyckades vi riktigt bra!

Familjen tyckte nog det var kul att se oss gegga med händerna eftersom vi väljer att äta med bestick här fast det är vanligt att man äter med fingrarna.

Men allra roligast var nog att hjälpa till att rulla - och provsmaka!

Bor man i Sri Lanka är det bra med hund. Orädda hundar helst!

Dottern ropade på oss för att visa en grej utanför, hon såg själv lite skraj ut så jag frågade på en gång "spider?" och hon svarade "nooo..snake. dead snake."

Där på bakgården låg en död "Ratsnake" som en av hundarna i huset hade dödat.

Vad hände med den döda ormen?

Den brändes och flickan sa "Goodbye, hope you go to heaven".

Phew.. jag vet seriöst inte hur jag skulle reagera om en sån där slang kom krälande mot mig eller förbi mig. Då kommer ni höra mig ändå till Sverige tror jag.

Kul att följa din resa Britta! Jag hade fått PANIK om kråkan satt sig på mig, usch :)



Kramar