Respekt!
En pappa iklädd blåjeans och en rödrutig skjorta, tar på sig en konjaksbrun kavaj. Ställer sig framför spegeln, rycker till axlarna och säger "sådär ja, lite snitsig kan man ju vara. RESPEKT!".
Sedan tar han på sig skorna och går. Coolaste pappan ever.
Haha "RESPEKT!" gjorde min dag. Watch out Dressman.
Nej men seriöst, "all respekt" till mina föräldrar som får alla mina bekymmer och problem att kännas lättare. Ibland måste man gå vilse för att hitta rätt. Även om de inte kan visa mig vägen, följer de mig, låter mig ta genvägar som blir senvägar, hjälper mig upp när jag ramlar och pushar på bakom, sådär lagomt. Hur mycket vilse jag än känner mig, finns de alltid med mig. Obeskrivliga.
Kommentarer
Trackback
